Livet!

Jag vill dela med mig av en situation i mitt liv. För lite mer än en vecka sedan låg jag och läste för min dotter och fick en underlig känsla, tog handen på mitt bröst och kände en knöl. Sån jävla käftsmäll!! Alltså jag fick aningens panik, var uppe i fjällen på fjällsemester. Gick ut till min man och han sa med lugnande ton att det inte är något att oroa sig för, så jag gick och lade mig och fortsatte att läsa för mina döttrar. Precis som vanligt, fast tankarna snurrade kan jag lova. Jag är ingen person som oroar mig i onödan och kan hantera mina känslor ganska väl (fast min man skulle nog säga att jag lätt kan stänga av). Så fortsatte njuta av fjällsemester, lade det åt sidan. Väl hemma och de röda dagarna var över bokade jag en tid. Idag har jag rett ut den där knölen. Ingenting, bara svullen körtel. Sååå lättad!!! Men tiden innan, nervös!!! Tiden i väntrummet, väntan mellan alla undersökningar, alla leenden från sköterskorna, nervöst!!! MEN så otroligt väl omhändertagen, så trevliga människor med så mycket känsla för patienter som är oroliga, lugna och fina och sade exakt rätt saker. Jag var lugn, och i detta fallet gick det bra. Men man får sig gång på gång påminnelser om att livet är skört eller till låns. Vänner, familj, vänners vänner alla drabbas på något sätt av denna hemska sjukdom, så på något sätt påverkas man mycket. 

Därför är jag än en gång så otroligt glad över mitt beslut jag fattade för tre år sedan när jag startade eget företag. Att följa min dröm, det jag brinner för och få styra helt och hållet över mina tider. Att få tid att i lugn och ro lämna mina barn till skolan/förskolan, att kunna vara hemma med barnen på loven, att kunna finnas där när som hellst på dygnet för att ge dem en grund för framtiden. Att ge dem närheten, lugnet och ge dem en stressfri start på livet. Ge dem en barndom där de får vara barn, njuta av att få vara barn och få möjligheten att inte växa upp för snabbt. 

Att få förverkliga mina egna drömmar, att få utmana mig på det sättet jag gillar att utmanas på. Att få hålla kroppen stark genom nya äventyr. Att bygga på mina egna erfarenheter så att jag kan hjälpa till att förverkliga andras. 


Så idag är jag otroligt tacksam och ödmjuk över livet!


Puss på er fina!